Sju tankar om kultur

by mojuppsats

1. Begreppet kultur är inte så lätt att förklara eftersom det har många betydelser som alla har med varandra att göra. Kultur har dock främst två betydelser; ‘andlig (konstnärlig) odling’ eller ‘socialt överförda levnadsmönster’; i vardagligt tal är den första betydelsen den vanligare. Media talar ofta om kultur i samband med god mat, fint vin, klassisk musik eller konst. Några säger att ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten att bevara det för framtida generationer. Det är en plats, miljö eller objekt som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Kulturen är förknippats med humaniora. Det handlar om livet, om erfarenheten av att vara människa. Humaniora berättar om människans villkor och hur vi kan förbättra dem. Vår värld är multikulturell så det är viktigt att förstå olika kulturer och hur de samspelar i vårt samhälle. Det är också viktigt att ha förståelse för människors kultur, konst, idéer och historia. Det hjälper oss att förstå, analysera och lösa komplexa samhällsproblem. Bengt Kristensson Uggla, Amos Anderson-professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi, tror att bara humaniora kan få ekonomin på rätt väg igen. I sin artikel skriver han: En bred humanistisk bildning ses som en nödvändig resurs i samtiden, som också varje ekonomistuderande borde få som en integrerad del av i sin grundutbildning. Jag tror också att humaniora kommer att spela en större roll i framtiden och att det har mycket att bidra med till samhället. Det finns en koppling mellan många olika områden (t.ex. politik, ekonomi, energi) och humaniora: de förutsätter begrepp, förståelse av värderingar och idéer. Johan Fornäs skriver i boken Kulturstudier i Sverige att kulturstudier är ett växande forskiningsfält i dagens Sverige. Nya medier och kulturmöten reser nya frågor i politik och vardagsliv. Relationerna mellan kön, klasser, generationer och etniska grupper omförhandlas såväl genom gränsöverskridande öppningar som i våldsamma konfrontationer. Globala processer bygger nya murar och broar kors och tvärs i världen. Med det svenska begreppet kulturstudier betecknar författarna den nära nog globala strömning som idag identifierar sig med vad som på engelska heter cultural studies, och där frågor om makt, mening och identitet (eller motvarande begrepp) står i fokus. Lisbeth Larsson anser att kultur är ett positivt begrepp. Hon kopplar det med odling, något som växer med hjälp av människan. Hon säger också att den positiva kodningen är kulturens kulturella kapital, ett kapital som ständigt omsätts på nytt och där man aldrig kan vara säker på att gårdagens valutakurs gäller idag. Kultur är ett kapital som ständigt är föremål för strid och omförhandlingar. Kultur är den exklusiva benämningen som har hög status.

 

2. Det finns en stark förbindelse mellan kultur och litteratur. Det kan man se nästan i varje nation t.ex. den största delen av den litteratur som skrevs och trycktes i Sverige på 1600-talet torde bestå av tillfällighetslitteratur, bröllops- och begravningspoesi, hyllnings- och uppvaktningsskrifter av olika slag. Många författare skriver sitt liv i sina texter; Slavenka Drakulić och Dubravka Ugrešić är några av dem. Båda är modiga kvinnor som inte är rädda för att säga sanningen. År 1990 lämnade Drakulić Kroatien av politiska skäl. För 20 år sedan var Dubravka Ugrešić och Slavenka Drakulić Zagrebs häxor, anklagade för att vara fula, okvinnliga, prokommunistiska och antinationalistiska. Drakulić har genomgått två transplantationer, varav en beskrivs i boken Den rena godheten. Det är intressant hur Dubravka Ugrešić skriver om exil och nostalgi. Hon säger att exil är ett flyktförsök och att återkomsten är döden. Exilen är diktaturens tydligaste frukt […] Dubravka Ugrešić är bara ett av många offer för dessa despoters handlingar. I hennes texter kan vi frilägga både orsak och verkan. I bästa fall kan vi också erfara smärtan. Den viktigaste problematiken i hennes roman Smärtan ministerium handlar om språket; vilken betydelse har det för att förklara och förstå vad som hänt: För fan ursäkta, kamrat ett språk där man säger »mitt barn sover som slaktat». På alla andra språk i världen säger man att ett barn sover som en ängel, som en av gestalterna i romanen utbrister i desperation. Hur ser den exilerades språk ut? Hur finner man de rätta orden, det rätta tonfallet, den rätta känslan?

När man talar om litteratur är det bra att säga något om kultursidorna i tidningarna. Idag finns många som skriver litteraturkritik från en dålig position. De är inte längre välkomna att skriva litteraturkritik i tidningen, eftersom nya tider stundade och antalet frilansade kulturskribenter var för stort. Johan Hammerth, en svensk tonsättare, skriver i sin blogg: Snart lämnar jag in, ge upp, kulturdelen i de svenska morgontidningarna är på dekis. DN:s kultursida slutade jag läsa förra året. Vad ska nu hända med Svenska Dagbladets kultursida, efter nyordning på tidningen, som snart ska träda i kraft? Kvällspressen har i och för sig fortfarande bra kultursidor, men är i övrigt bedrövliga. Finns Svenska Dagbladet kvar om några år? […] Idag handlar det tydligen bara om att tjäna pengar. Vem bryr sig då om kultursidor, när man kan pryda detta utrymme med helsidesreklam. Hur länge finns papperstidningen kvar?

 

3. Kan man med mode och kläder relatera till kultur? Brittiska kulturstudier tror att det kan. Under 60-talet kommer en strid ström av texter om mode som utvecklat och fördjupat kulturstudierna […] Kläder har förståtts semiotiskt, som ett system av tecken (Hebdige 1979) som skapar mening inom eller ger identitet åt en grupp. Men forskning om mode och kläder inom cultural studies har kritiserats för att fokusera för mycket på text och för lite på materialitet. Finns det någon s.k. konsumtionskultur? Människan har konsumerat i alla tider, skillnaden mellan förr och nu är att förr försåg sig människan bara med det allra nödvändigaste som krävdes för att överleva. Mode-, kropps- och skönhetspraktiker har uppmärksammats av många feminister och genusforskare. Sedan konsumtionen feminiserades under 1800-talet har både mode och konsumtion kommit att sammankopplas med kvinnlighet och förståtts som kvinnliga praktiker […] Mode beskrivs i feministiska texter ofta som del av en generell skönhetskultur. Modet är en form av konsumtionskultur.

 

4. Finns det ett samband mellan religion och kultur? Jag tror att det finns. Religiösa institutioner använder sig av populärkulturella uttryck för att sprida sitt budskap och utöva sin religion t.ex. den så kallade kristna rocken. Populärmusik används också inom andra religioner, och särskilt inom amerikansk evangelikal kristendom försöker man utnyttja andra former av populärkultur för att sprida sitt budskap t.ex. science fiction, proffsbrottning osv. Att religion finns i populärkultur kan man se i användningen av religiös ikonografi i musikvideor, eller hänvisningar till religiösa teman i rocktexter. Ett exempel kan också vara en affisch för en föreställningen Fina döda tjejer som spelades på teatern Gavella i Zagreb. På den var det två Jungfrur Maria som kramades.  I handlingens centrum står två lesbiska tjejer som hyrde en bostad i närheten av Zagrebs järnvägsstation. Det visar sig snart att deras grannar är inte så stillsamma. Två Jungfrur Maria betecknar kvinnoidealet, vad allmänheten förväntar av tjejer, bara vår mask.

 

5. En kultur kan transformeras av ekonomiska intressen och förändras, göras urarva och genomgå en metamorfos som för alltid skiljer den från sin vagga, sitt ursprung och sin källa. Att kulturen transformas och förändras kan man se i t.ex. sevdah (sevdalinka) som betyder kärlek och är ett sätt att beskriva själen. Denna melankoliska sångstil, karakteristisk för Bosnien och Hercegovina, men med orientaliska rötter, uttrycker längtan, passion och obesvarad kärlek. Det vibrerar av sensualism. En av Bosniens och Hercegovinas främsta sevdah-artister Damir Imamović och hans ett framgångsrika soloprojekt Damir Imamović Sevdah Takht korsar gränserna mellan existerande genrer och hämtar inspiration från olika traditioner. Damir Imamović symboliserar en människan av folket som sjunger om dess smärta och drömmar. Sevdah blev en katalysator för landets atmosfär och kultur.

 

6. Bodil Jönsson har skrivit en intressant bok som heter Tio tankar om tid. Denna är ett perfekt exempel på hur kan man förbinda och jämföra kultur och tid. En författare skriver: Tiden är inget du kan göra upp med en gång för alla. Du får nog göra som jag: hålla på hela livet och gå upp och ned i en trappa med fyra steg. För att ta sig upp till det första trappsteget måste du ha börjat vänja dig vid andra tankar om tid än bara det deprimerande »Usch, jag har så ont om tid!«, »Nej, jag har inte tid!«, eller »Jag förstår inte hur jag överhuvudtaget skall hinna«. Tiden har ett stort inflytandet på kulturen men varje samhälle och varje epok är unik i sitt kulturella sammanhang. Varje konstnär är starkt kopplad till kulturen, sin kulturella identitet. Varje konstnär bär, medvetet eller i det undermedvetna, på en kunskap om det skapade – i text, ton eller bild – har en betydelse för läsaren, åhöraren eller betraktaren. Hur pass mycket ett konstverk betyder kan bero både på konstnärens intentioner och mottagarens förmåga och intresse. Vad som bestämmer vår förmåga att ta till oss ett verk kan inte entydigt beskrivas, faktorer som kön, ålder, nationalitet, bakgrund och politisk uppfattning kan, tillsammans med andra, alla spela in. Hur vi närmar oss ett konstverk kan också avgöra om det blir en flyktig bekantskap eller något av bestående värde.

 

7. Man kan säga att kulturen är en hel livsstil; en komplex helhet som inbegriper kunskap, övertygelser, konst, lag, etik, bruk och andra kompetenser och sedvänjor hävder som man kan få i sin gemenskap. Kulturen består av abstrakta värden och olika världens perceptioner av världen. Det är mycket intressant med ungdomskultur eftersom tonåringar är en isolerad grupp, en subkultur, som beter sig som en klass. Några ungdomskulturer är: rock kultur, punk kultur, hiphop kultur och techno kultur. I dessa exempel kan man se att musiken är en viktig del av kulturen. Kulturen är inte ett homogent attribut: den inbegriper många variationer inom samma allmäna kulturella miljö. En definition av vad kultur är kan beskrivas som det man har gemensamt inom en grupp av människor. Det kan handla om hur man delar liknande värderingar, beteenden och artefakter, vilket innefattar sättet att tänka, hur man agerar och vad man har. De här olika delarna utgör tillsammans med bland annat språk, normer, känslor och traditioner de koder som en kultur är uppbyggd av.

 

Litteraturförteckning

 

Böcker

  1. Bodil Axelsson, Johan Fornäs (red.): »Kulturstudier i Sverige». Lund: Studentlitteratur. 2010.
  2. Stellan Dahlgren, Allan Ellenius, Lars Gustafsson, Gunnar Larsson: »Kultur och samhälle i stormakstidens Sverige». Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1967.
  3. Thomas Nydahl: »Kulturen vid stupet». Jelgava: Jelgavas tipografija. 2011.
  4. Bodil Jönsson: »Tio tankar om tid». Stockholm: Bromberg. 2002.

 

Artiklar

  1. Sandra Quist, Stina Rosenqvist. »Mode, Idenitet & Hållbarhet – 14 kvinnors känslor och åsikter »

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24288/1/gupea_2077_24288_1.pdf

 

Hemsidor

  1. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur
  2. http://www.gotland.se/4050
  3. http://www.svd.se/kultur/understrecket/bara-humaniora-kan-fa-ekonomin-pa-ratt-vag-igen_6722555.svd
  4. http://www.johanhammerth.com/blogg.phtml?read=1437
  5. http://kulturiretur.se/kultur/vad-ar-kultur/

 

 

Korana Šečić