Gift vid första ögonkastet

by mojuppsats

Jag tycker att program som gäller kärleken och förhållanden är mycket svåra att göra eftersom de väl kan gå i motsatta riktningar. De kan bli antigen väldigt roliga eller helt hemska. Kanske beror detta på att relationer mellan människor verkligen är ett känsligt ämne. De gäller ens innersta och ens mest personliga egenskaper och ibland kan det vara svårt att bara prata om dem. Dessutom har varje människa sin egen uppfattning om hur kärleken ska se ut. Därför är det viktigt att man slappnar av, försöker vara naturlig och ha roligt om man deltar i ett program som handlar om kärleken. Annars verkar allting vara artificiellt och mycket otrevligt.

Men därför är det också så hårt att bestämma sig för att vara med I ett sådant program. ”Gift vid första ögonkastet” är ett program som man måste vara modig för att delta i. Kandidaterna säger själva att man måste våga… och vara helt galen. När jag först fick reda på vad programmet handlade om, blev jag mycket förvånad. Jag minns att jag undrade: ska de verkligen gifta sig? Med prästen och bröllopsfesten och allting? Jag kunde knappast tro att ett sådant program skulle kunna finnas och att det till och med skulle finnas någon som ville vara med på det. Jag måste säga att jag först blev lite störd av programmets koncept. Jag tyckte att det skulle göra en parodi på äktenskapet och hela idén verkade vara för radikal för mig. Jag vet att äktenskapet inte spelar samma roll i samhället som förr och att hur man ser på det har ändrats och jag tycker inte själv om den traditionella uppfattningen av äktenskapet. Men det betraktas ändå som en speciell och starkt markerad ritual och jag tycker inte att man bör gifta sig med vem som helst. Hela programmet verkade vara konstigt. Därför blev jag ännu mer förvånad när jag upptäckte att kandidaterna i programmet är vanliga, behagliga och intressanta personer. Jag tyckte så mycket om dem att jag började bli intresserad av programmet och nyfiken på hur allt detta skulle utspela sig. Dessutom försökte jag distansera mig lite från själva de yttre händelserna och fundera på vad som ligger bakom dem. Jag anser att vad programmet egentligen pekar på är ett fenomen som inte bara gäller romantiska förhållanden, utan alla förhållanden mellan människor. Det är ett fenomen som har uppstått i dagens samhälle, och det är mycket vanligt eftersom det dyker upp tillsammans med utvecklingen av det moderna samhället. Jag tycker att vad programmet framförallt betonar och bygger på är den förskräckliga känslan av ensamhet.

Programmet är intressant eftersom alla kandidaterna är över trettio, vilket betyder att de har en egen och utvecklad syn på livet. Dessutom gör deras erfarenhet att de vet precis vad de vill och har vissa förväntningar i samband med kärleken. Men å andra sidan gör den också att de blir mer rädda och osäkra eftersom de inte har lyckats att skapa ett förhållande själva. Den kandidaten som jag tycker mest om, Emily, säger att hon ofta undrar om det inte finns något fel med henne. Så även om det inte är vanligt att bli bortgift i dagens samhälle, kan några se på ett arrangerat äktenskap som ett bra alternativ. Kandidaterna har ju ingenting att förlora och, som psykologen påstår, de blir befriade från rädslan att välja fel. Jag tycker att personerna som har kombinerats i paren passar bra tillsammans och jag tittade på det andra avsnittet eftersom jag ville se hur de skulle bete sig i varandras närhet. Naturligtvis var de mycket nervösa inför vigseln. De brydde sig om hur den andra personen skulle reagera. Men vad som faktiskt händer här är att de är beroende av varandra, vilket är ett av äktenskapets viktigaste drag. De finns i en ny och ovanlig, men samma situation och de måste stödja varandra – annars fungerar det inte. Samma sak händer med bröllopsnatten: dess ”magiska egenskaper” blir bevarade i en annan form – det blir den första gången som paren är ensamma och de verkligen kan lära känna varandra.

Själva frasen ”vid första ögonkastet” som står i programmets namn låter lite skojig, men den innebär också något magiskt som man läser om i sagor. Jag vet inte vad som kommer att hända med paren, men jag tycker inte längre att programmet gör en parodi på äktenskapet.

 

Margita Šoštarić

 

Advertisements